Hur svårt kan det egentligen vara?

Jag var borta i två veckor och kunde tyvärr inte ha med mitt marsvin Bruno, så jag lämnade honom hos min sk bästis Millan.
Det enda hon behövde göra var att ge honom mat två ggr om dagen, vatten vid behov och rasta honom minst 30 min per dag. Men endå lyckas hon!
Glad över att träffa honom igen hämtade jag honom hemma hos Millan samma dag som jag kom hem. Men han kom inte fram och hälsade på mig som han alltid brukar göra. Millan sa att han säkert var trött efter deras lilla joggintur och sov nog i sitt lilla hus.
Dagen efter hade Bruna fortfarande inte kommit ut ur huset. Jag lyfte försiktigt på huset och till min förskräckelse ser jag min lilla Bruno DÖD!
Jag blev hel hysterik och ringde Millan på en gång och frågade vad hon hade gjort med min lilla gulligubbe. Hon sa att han hade varit i livet sist hon såg honom. Det kunde inte vara sant!
Tillslut kom det fram att hon hade helt glömt bort att hon hade Bruno hemma hos sig i tvättstugan och därför aldrig gett honom varken mat eller vatten. På TVÅ veckor!
Och henne ska man kalla kompis!! No way! Jag har avslutat alla mina gemensamma band med henne.

Eller? Var jag för hård mot henne? Bruno var ju endå mitt allt!!
Snäll hjälp mig! Kommentera